This page in English

Vänligen följ alla länkar i texten nedan för källor och referenser!
 


OM ANDNINGSPROBLEM


Det krävs ändring i rasstandardena för trubbnosiga hundar
Så här såg mopsarna ut i början - utan andningsproblem

Fransk och engelsk bulldogg ingår tillsammans i ett amerikanskt röntgenprojekt för trachea-hypoplasi hos OFA. I Sverige ingår bara engelsk bulldogg i ett liknande Trachea-röntgenprojekt för normala luftrör i aveln - ett samarbete mellan rasklubben för engelsk bulldogg SKEB, SKK och SLU. Tyvärr verkar projektet t.v. (aug. 2011) ha runnit ut i sanden.

Rasklubben MO Mopsorden
har hittills inte tagit något initiativ att luftvägsröntga mopsarna. Men rasen har ofta missbildade och trånga andningsvägar i likhet med fransk bulldogg och andra kortnosiga raser. Luftstrupen kan medfött vara så trång och tunn, att det kan jämföras med att ständigt tvingas andas genom ett sugrör.

En hund måste ha tillräckligt lång hals för att ge plats åt en normalt utvecklad luftstrupe.

Det vore mycket vunnet om bara mopsar med normal luftstrupe användes i aveln och ifall alla uppfödarna luftvägsröntgade avelsdjuren innan parning. Luftvägsröntgen kräver ingen omfattande specialkunskapoch ingen sedering och är på så vis enklare och billigare än den HD-röntgen, som är obligatorisk för många andra raser - utan att ägarna erhåller några kostnadsersättningar.


Alla förstår inte allvaret vid andnöd

Nosen har ofta medfött knipta näsborrar som dras ihop under inandning, vilket orsakar en ständig nästäppa.
Gå till acvs.org och se fler exempel på stenotiska eller knipta näsöppningar (fig. 3) och normala näsöppningar (fig. 3a) och annat.

Slemhinnorna i andningsvägarna svullnar och förtjockas dessutom kroniskt, när hunden ständigt måste anstränga sig för att få tillräckligt med luft ner till lungorna. Det blir inte bättre av att gomseglet ofta är för långt och täpper till svalget vid varje andetag. Hur det ser ut visas tydligt på denna video upplagd på webbplatsen av en tysk veterinärklinik:


Långt gomsegel Tierklinik Kaiserberg

En kortnosig hund har samma strukturer i näsa och svalg som en hund med normal noslängd - men på en mycket mindre och hopknycklad yta. Därför är gomseglet hos en mops ofta alldeles för långt och täpper till svalget vid varje andetag.
Datortomografi från Universitetsdjurkliniken i Leipzig av luftvägarna hos en hund med normal noslängd och en kortnosad ras:

En hund måste ha tillräckligt lång nosrygg för att ge plats åt ett normallångt gomsegel. Det är knappast möjligt för en mycket kortnosad ras att andas helt obehindrat.

Ibland opereras långa gomsegel och hopknipta näsborrar diskret - och det finns mopsar, som tycks kunna röra sig och andas utan problem. En hund som har behövt operera andningsvägarna ska naturligtvis inte användas i avel.

En hund måste ha vidöppna näsborrar för att kunna andas obehindrat genom nosen.


Normal men ansträngande andning vid stress

Mops har likt alla kortnosiga hundar speciellt begränsad andnings-kapacitet vid stress och ansträngning i varmt väder, eftersom få kan andas effektivt med öppen mun och hängande tunga. Riktigt illa blir det ifall saliven som följd av den ansträngda andningen och det långa gomseglet piskas till ett hårt skum, som liknar vispad marängsmet och kan orsaka kvävning. Den sega salivfroggan kan i bästa fall smälta ner, om man sprutar citronsaft från en plastcitron i hundens mungipor.

DET ÄR VIKTIGT, ATT ALDRIG LÅTA EN KORTNOSAD HUND BLI ÖVERHETTAD OCH STRESSAND ELLER ANSTRÄNGD I VARMT VÄDER!
- Svalka av hunden med inte för kallt vatten över hela kroppen om den blir för varm - och håll den i stillhet, i skuggan!

I värsta fall kan en mops eller fralla och andra kortnosade raser drabbas av värmeslag eller luftvägskollaps, som är direkt livshotande. Luftstrupen (trachea) liknar en gammaldags duschslang i badrummet och hålls öppen av tunna broskringar - som kan gå sönder och klämmas ihop - likt förbrukade häftklammrar - när påfrestningen på dem blir alltför stor.


Mopillustration ur Brehm: Djurens liv - Tierleben
tysk förkortad upplaga 1927 från www.ig-mops.de
för en ursprunglig och sundare mops

Ingen uppfödare vill avla fram och sälja funktionhindrade valpar.
Alla ägare skulle föredra en mops med normal andningskapacitet:

- varför inte gå tillbaka lite till gamla goda utställningsideal
från förr för bättre hälsa och funktion i framtiden?

Tillräcklig noslängd och öppna näsborrar ger god andningsförmåga
och en bra livskvalitet.



Mopsarna på godset Drumpelier målade av den skotske hovmålaren Gourlay Steell 1867.
encore-editions.com


William H. Hopkins oljemålning av hans egen
mops kallad "Pug", England 1880 - Dogs in Art



Carl Reichert, Österrike d. 1918

SKKs uppfödare måste följa gällande rasstandard och avla på mopsar, som prisbelönas på utställningar och valpköpare kan välja den typ av mopsvalp de sedan vill äga och leva tillsammans med.

- Ansvaret ligger nu främst hos ras- och kennelklubbar och utställningsdomare -

SKK Play sommaren 2012:
Att bedöma hundars andning
- videoanvisningar till utställningsdomarna -

Vad gör SKK's Rasklubbar? Läs här på Valporama

Extremaveln i många raser skulle inte kunna fortgå utan en alltmer avancerad djursjukvård, där de hälsoproblem som uppstår överlåts till valpköparna och deras veterinärer och försäkringsbolag.


Luftvägsrelaterade problem hos brachycephala hundraser
Uppsats av J. Haraldsson, SLU 2010

Citat:

"De svenska rasklubbarna är medvetna om att problemet existerar och råder medlemmarna att inte använda hundar med andningsproblem för avel. Då det i nuläget inte finns något kontrollprogram eller krav på veterinärintyg för att få använda hundar inom de hårdast drabbade raserna för avel så efterföljs inte råden från rasklubbarna i någon större utsträckning."

"Det viktigaste är att ordentliga åtgärder, som till exempel införande av hälsoprogram med krav på veterinärintyg eller förändrad rasstandard för hårt drabbade raser, sätts in nu. Det är inte försvarbart eller ens lagligt att hundar ska behöva lida på grund av en rasstandard som negativt påverkar deras naturliga funktioner."



BAKGRUND:

Enl. Jordbruksverkets föreskrifter för avel och Europarådets konvention

är det bl.a. inte tillåtet att använda hundar i avel som för vidare anlag till sin avkomma
som medför stor risk för: "allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar" eller exempelvis
"med stor sannolikhet bär ett recessivt sjukdomsanlag i dubbel uppsättning - eller ett enkelt
recessivt sjukdomsanlag såvida inte parning sker ned individ som är konstaterat fri från
motsvarande anlag".
Avel som kan medföra lidande för hund eller katt är förbjuden och detta gäller
ALLA personer oavsett ev. medlemskap, som tar valpar på sin tik eller låter sin
hanhund betäcka - även blandraser och oregistrerade hundar.

Smådjurskliniken vid universitetet i Leipzig påpekar att tyska Djurskyddslagen i princip förbjuder denna form av avel: I §11b fastslås: "Det är förbjudet att föda upp ryggradsdjur ..., om därmed måste räknas, att hos avkomman, ...ärftligt betingade kroppsdelear eller organ för artens bruk felas eller är odugliga eller förändrade och härigenom uppkommer smärtor, sjukdomar eller skador."

Utdrag ur Svenska Kennelklubbens Grundregler fr.o.m. 2009 som gäller varje medlem i SKK:
Moment 2:3 " --- att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information
ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman."
Moment 4:4 "att i överlåtelsehandlingen införa om hunden vid tiden för överlåtelsen är behäftad med
sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk belastning."

Om andningsproblemen hos fransk bulldogg

  - Resultat av brittiska KC och BSAVA hälsoenkät Pug 2006 -

Design www.friskamopsar.info